Lager på lager betyder att du klär dig i flera tunna lager i stället för ett tjockt, så att du kan ta av och på efter väder och ansträngning. Innerst ett lätt ull-lager, sedan ett tjockare ull-lager på kalla dagar och ytterst vind- och regnkläder. Då är det lättare att vara lagom varm, både när du går i uppförsbacke och när du står still under pausen.
Det finns inga varma kläder – det är du som är varm
Du har säkert hört någon säga «ta på dig den här, den är riktigt varm». Men lägg samma tröja ute på trappan en kall vinterdag och känn på den en timme senare. Den är lika kall som luften runt omkring. Kläder skapar ingen värme själva. Det är din kropp som skapar värmen, hela tiden, och kläderna håller kvar den.
Därför är frågan aldrig hur varm en tröja är, utan hur väl den tar vara på värmen du redan har. Det som isolerar är stillastående luft. Ullfibrerna är krusiga och bildar många små luftfickor, och mellan varje lager ligger ytterligare ett tunt luftlager. Därför håller två tunna lager ofta värmen bättre än ett tjockt, och de är mycket lättare att justera.
Varför det känns kallare än termometern visar
Du har kollat mobilen: minus fyra. Sedan går du ut på trappan och vinden tar tag. Det känns som minus tio. Vinden blåser bort det tunna lagret av varm luft du har runt kroppen, och fukt gör ungefär samma sak. Termometern säger något om luften, inte om hur det känns på dig.
Vårt råd är enkelt: klä dig efter det du känner, inte efter siffran på mobilen. Känns det som minus tio är det minus tio som gäller. Chansa inte på att det slutar blåsa. Det är just här lagren gör jobbet, för du kan lägga till ett lager eller ta på vindkläderna utan att byta allt.
De tre lagren och vad de gör
Innerst: det lätta lagret
Närmast huden använder du ett tunt ullplagg. Det ska sitta tätt intill kroppen, släppa vidare fuktånga och hålla kvar ett tunt lager varm luft. Hos oss är Havbris det lätta lagret: luftig merinoull som fungerar året runt, ensam under svala sommarkvällar och under andra lager på vintern. Du hittar det bland ullunderställ för dam och ullunderställ för herr.
I mitten: det tjockare lagret för kalla dagar
När det är riktigt kallt, eller när du ska stå still mycket, lägger du på ett tjockare ull-lager. Det är här det mesta av värmen hålls på plats. Hustadvika är det tjockare lagret hos oss, gjort för de riktigt kalla dagarna. Den kan också användas ensam, som tröja en kall höstdag eller inne i stugan på kvällen.
Ytterst: vind- och regnkläder
Ull är varken vindtät eller vattentät. Ytterst behöver du därför ett skal som stoppar vind och regn. Välj gärna ett ytterplagg som andas, så att fuktångan från kroppen kommer ut. Är ytterplagget helt tätt kan fukten bli kvar inuti, och då blir du kall när du stannar. Många går i en lätt vindjacka och har ett tätare regnplagg i ryggsäcken, för säkerhets skull.
Den svåra värmebalansen: aktivitet och paus
Den typiska överraskningen på tur är inte att du fryser från början. Det är att du blir varm i uppförsbacken, börjar svettas och sedan fryser under pausen. Fukten i kläderna kyls ned så fort du stannar, och kylan kommer snabbt.
Ull kan ta upp mycket fukt utan att kännas blöt, och luften i stickningen släpper ut överskottsvärme när du är i rörelse. När du står still är det samma luft som isolerar. Därför passar ull bra för växlingen mellan ansträngning och vila. Men inget plagg kan ta bort all svett om du går hårt länge, så du måste hjälpa till själv genom att justera lagren.
Det var just den här växlingen Brit Vinje Lyngstad hade i tankarna när hon 1994 stickade den första tröjan med luft instickad i maskorna, eftersom hennes man Eilif frös när han arbetade ute. Underställen testades av SINTEF 1995, i klimatkammare vid +5 °C med växling mellan hårt arbete och vila. Testpersonerna blev varken obekvämt varma under arbetet eller obekvämt kalla under pauserna. Plaggen som testades var stickade av tjockare ull än i dag. Nu stickar vi med samma metod i fina merinofibrer, i Havbris och Hustadvika. Läs hela historien i Uppfinningen – historien om Brit, Eilif och stickmetoden.
Så justerar du lagren under turen
- Börja lite kylig. Är du lagom varm när du står på trappan blir du för varm efter tio minuter.
- Ta av innan du svettas. Det tjocka lagret åker ned i ryggsäcken när du börjar bli varm, inte när du redan är blöt.
- Ta på direkt när du stannar. Det är lättare att hålla kvar värmen än att få tillbaka den.
- Tänk på huvud, händer och fötter. Mössa, vantar och ullsockor betyder mycket för hur resten av kroppen har det.
- Undvik bomull innerst. Bomull håller kvar fukten och känns kall när du stannar.
Två lager ull och ett ytterplagg anpassat efter väder och ansträngning är ett bra grundrecept för de flesta. Ska du ut där vädret skiftar mellan sol, vind och duggregn kan du läsa mer i ull i norskt kustväder.